Identifiera riskerna gällande personalens arbetsförmåga

Störningar i arbetet eller arbetstagarens sjukdom eller symtom kan medföra risk i arbetsförmågan, om de leder till att vardagen och arbetet hela tiden störs eller orsakar sjukfrånvaro. Det är fråga om kortvarig frånvaro av typ sjukledighet med sjukdagpenning.

Svår sjukdom eller en utdragen och tillspetsad risk i arbetsförmågan kan medföra risk för arbetsoförmåga samt risk för att arbetstagaren blir invalidpensionerad.

Riskerna kan relateras till arbetets och arbetstagarens egenskaper. Vissa branscher har dessutom en ökad risk för arbetsoförmåga. Dessa branscher är:
- Social- och hälsovårdsbranschen
- Byggbranschen
- Annan serviceverksamhet

Vissa arbetsegenskaper ökar risken för arbetsoförmåga:
- Nattarbete och skiftarbete där turerna är <11 h
- Fortgående långa arbetsskift >40h/vecka
- Fysiskt belastande arbete med få möjligheter att påverka
- Psykiskt belastande arbete med få möjligheter att påverka
- Problem med ledningen
- Förändringssituationer där arbetstagarna har små möjligheter att påverka
- Dålig arbetsatmosfär och konfliktsituationer i arbetsgemenskapen

Faktorer relaterade till arbetstagaren i samband med ökad risk för arbetsoförmåga:
- Svag självbedömd hälsa
- Kroniska sjukdomar
- Sjukfrånvaron de senaste året > 8dgr
- Låg utbildningsnivå
- Sömnsvårigheter
- Övervikt
- Av kvinnligt kön
- Ålder (55+)
- Rökning

1. Arbetstagaren har omsorgsplikt (Arbetarskyddslagen 8 §) för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren ska beakta omständigheter som hänför sig till arbetet, arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt till arbetstagarens personliga förutsättningar. Arbetsgivaren ska planera, välja, dimensionera och genomföra de åtgärder som behövs för att förbättra arbetsförhållandena. Arbetsgivaren ska fortgående ge akt på arbetsmiljön, arbetsklimatet och arbetssättens säkerhet. Arbetsgivaren ska också ge akt på de vidtagna åtgärdernas inverkan på säkerheten och hälsan i arbetet.

2. Arbetsgivaren är skyldig att främja arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga i olika livsskeden samt stöda verksamheten bland de anställda (lagen om företagshälsovård 1 §). Verksamhet för bevarade av arbetsförmågan är en planmässig och målinriktad verksamhet som genomförs i samarbete och som inriktar sig på arbetet, arbetsförhållandena och arbetstagarna och genom vilken företagshälsovården för sin del främjar och stöder arbets- och funktionsförmågan för personer i arbetslivet.

3. Arbetsoförmåga kostar mycket. Redan innan sjukfrånvaron orsakar bl.a. olika smärttillstånd och psykiska symptom presenteeism, dvs. att arbeta då man är sjuk, vilket uppskattas kosta ca 1590 €/löntagare på årsnivå. Arbetsgivarens kostnader för sjukfrånvaro är betydande. Enligt EK:s bedömning är den genomsnittliga kostnaden 300 €/sjukdag. Långvarig sjukfrånvaro ökar risken för arbetsoförmåga som orsakar kostnader via arbetspensionssystemets avgiftsklassmodell för stora företag. Ju yngre arbetstagare och ju större lön desto större är pensionsutgiften som arbetsgivaren ska betala. T.ex. en 40-åring med en lön på 4000 €/mån orsakar en pensionsutgift på närmare 300 000 € för arbetsgivaren då hen går i invalidpension. Dessutom är arbetsoförmåga en mänsklig tragedi för individen och den inverkar även negativt på individens inkomst.

4. En välmående personal arbetar bättre
Flera undersökningar visar att välmående och motiverade arbetstagare arbetar både effektivare och mer kreativt.

Ledning av arbetsförmågan innebär ett gott dagligt ledarskap där man förutom ledningen av prestationer även kan ta upp frågor som berör arbetsförmågan på ett förebyggande sätt och dra nytta av samarbetspartnernas, dvs. arbetshälsovårdens och Elos, expertis.

Ledning av arbetsförmågan som bidrar till euromässiga resultat förutsätter att:
- samarbetshinder relaterade till ledningen av arbetsförmågan som orsakas av arbetets natur eller organisationsmodellen har minimerats. Arbetsgivaren och arbetstagarna har tillsammans kommit överens om stödmodellerna för arbetsförmågan. Man samarbetar med företagshälsovården för att förutse och förebygga risker gällande arbetsförmågan.
- Företagets strategi har genomförts som konkreta mål som är synliga i företagets verksamhet. Åtgärderna och ansvaret för stödandet av arbetsförmågan är tydliga och tröskeln för att ta upp frågor är låg.
- Åtgärderna riktas mot personalens mest centrala risker för arbetsoförmåga. Förutom förhindrandet av olycksfall är även minskningen av sjukfrånvaro viktig.
- Informationen mellan aktörerna och samordningen av verksamheten fungerar väl. För att säkerställa detta har det till företagets operativa ledning utsetts en ansvarsperson som samordnar frågor relaterade till arbetsförmågan och sammanställer och förmedlar informationen till den högsta ledningen, till cheferna.
- Företaget har möjlighet att genomföra tillfälliga arbetsarrangemang som hjälper partiellt arbetsföra personer att fortsätta arbeta och återgången till arbetet efter en lång sjukfrånvaro kan ske inom gränserna för arbetsförmågan
- Modellen för tidigt stöd fungerar inom hela företaget och stöd för utmaningar i arbetsförmågan fås i ett tidigt skede
- Yrkesinriktad rehabilitering utnyttjas rättidigt.